Musik

Hårdrock är det jag har lyssnat mest på sen jag började välja musik själv. Men redan i 3:an spelade jag blockflöjt och sen i 4:an fick vi välja själva. Då ville jag spela saxofon, men mina föräldrar hade inte råd med det utan det blev mitt andrahandsval istället nämligen tvärflöjt. Nu blir det inte att jag spelar så mycket längre då all tid går åt till familj och jobb men när jag var aktiv så var jag riktigt duktig.
Men i alla fall, hårdrock har ju varit den genre som har dominerat de senaste 20 åren. Och det finns så mycket bra! Min sambo och jag träffades på Sweden Rock Festival 2003 och sen dess har vi hängt ihop. Det året headlineade Twisted Sister och Whitesnake. Haha, det har varit många mycket bättre band efter det kan jag säga.

I år var vi på Bråvalla festivalen i Norrköping, där såg vi Rammstein för mig var det första gången jag såg dem. Och det var en upplevelse vill jag lova. Eldkastare, tung musik och en show som heter duga. Andra band som var grymma var In Flames, Danko Jones, Rival Sons, Stone Sour, Airbourne och Volbeat. Men sen var det ju den härliga reaggeartisten Kalle Baah, honom hörde vi bara för det var ett sånt skyfall när han spelade så vi satt faktiskt kvar i bilen. Men det lät grymt. 🙂
Sen så här i efterhand så har jag faktiskt lyssnat på ett par låtar utav Avicii, inte min musik egentligen men en låt har jag fastnat för och den kan du lyssna på nedan. Det kommer att bli en träningslåt för mig tror jag.

Jag ser slutet

Nu är det inte långt kvar. På fredag (19:e juli) är det jag som lägger in ett aoutsvar och går på mammaledighet. Planerat återkomst är 31 augusti 2014.

Vi är i mitten av sommaren, och det känns som om vi har hunnit med jättemycket. Både jag och Lars hade junisemester i år. Vi var i Lars torp i Värmland två vändor, Bråvallafestivalen i Norrköping, fixade ordning vår lilla radhusträdgård, lite småutflykter. Det var fantastiskt mysigt helt enkelt.
Sen jobbade han en vecka sen stängde dagis så han är föräldraledig med Alde nu, och på måndag är det min tur att vara ledig med henne i två veckor.
V 32 är det dags för medeltidsveckan på Gotland, 30-år jubileum i år, det kommer att bli roligt men troligtvis väldigt tungt för min del. Mina fogar är inte riktigt vad de har varit och jag räknar inte med att de blir bättre innan förlossningen.
V 36 är det beräknat att bebisen ska titta ut. Hm, det känns som om det kommer gå fort det här. 🙂

När vi väntade Alde så tog vi jättefina kort på oss som vi sedan gjorde tavlor av tillsammans med ett kort på Alde, hennes fotavtryck, namn och födelsedata och gav bort till mor- och farföräldrar. Väldigt uppskattat. Så idag är det dags att ta kort igen. En kompis till oss fotograferar, Lazy Art, och han ska få jobba lite med oss i eftermiddag.
Jag känner mig inte direkt snygg, men jag har i alla fall inte börjat bli så där vulgofet som jag blev i slutet av förra graviditeten. Haha, när jag kollar på kortet som togs innan vi åkte till BB vet jag inte om jag ska skratta eller gråta…

Här får ni se ett utav korten vi tog i augusti 2010.

Glädje och sorg

Den här graviditeten har kantats av sorg och glädje. Min mage rör sig och barnet däri mår bra, Det är en lycklig känsla. En utav mina grannar fick sin andra dotter på midsommarafton, glädje. En kompis i Halmstad fick en pojk i början av april, första barnet. Det lyser om henne, hon är lycklig.

En annan granne gick över tiden 7 dagar och under sista dygnet dör deras pojk, skulle ha blivit deras andra barn.
En vän fick snitta fram sina tvillingar i v 28 eftersom hon fått havandeskapsförgiftning. Den minsta pojken dog efter 4 dagar.
Ytterligare en kompis blev tvungen att få fram sina tvillingpojkar över 10 veckor för tidigt, i morse läste jag att den minsta pojken dog, även han 4 dagar gammal.
Den smärta och sorg som finns hos dessa familjer går inte att förstå. Mina hormoner gör att jag inte vill förstå att det kan hända, samtidigt som det är så verkligt. Min granne och mina vänner finns ju faktiskt och jag kan se deras smärta.

Jag låter tårarna rinna fritt och hoppas att sorgen dämpas. Hjärtan blöder.

Först och främst

Jahaja. Välkommen!
Nu sitter jag på jobbet, 8 veckor kvar till förlossning… Kanske. Andra barnet som är på väg, vårat första blir 3 år i november, själv blir jag 35 i december.
Göteborg är staden jag bor i och jag delar mitt liv med min sambo och dotter i ett radhus.
Min arbetsplats är Trafikverket där jag jobbar som Driftledare inom järnvägstrafiken. Här kan vi ha det ganska hetsigt vissa stunder och andra är det så lugnt att jag kan starta en blogg.
Jag är egentligen utbildad biolog vid Göteborgs universitet men det var väldigt svårt att hitta något jobb när jag tog min examen så då gled jag in i restaurangbranschen, efter ett halvår som servitris så avancerade jag till chefsvärdinna.
Efter 2 år tröttnade jag på det och letade nytt jobb och fick nys om ett jobb som trafikinformatör på driftledningscentralen i Göteborg. Och efter 3 år som informatör så sökte jag till driftledare och nu har jag jobbat som det ett tag och snart är det dags att gå hem och vara mammaledig.
Hur mammaledigheten kommer att bli den här gången är ju oklart. Kommer definitivt att bli annorlunda att ha en nyfödd och en 3 åring. Lugn och ro kommer väl inte på frågan. Men det är väl bara att finna balansen och hitta ro när Alde, som vår dotter heter, är på dagis 15 timmar i vecka. Andra har ju klarat det innan så varför inte jag. Jag har ett stort behov av att få vara själv, det har jag haft ett tag. Jag har bott själv väldigt mycket och gillar tystnaden, det är därför som jag säger jag borde klara av det här precis som alla andra har gjort och gör just nu.
Den här bloggen startas då jag kommer att dokumentera hur det går för mig att komma i form igen efter graviditeterna. Tränade upp mig rätt bra emellan men nu har jag fått mer delade magmuskler, Diastasis Recti, än under första graviditeten och träningen kommer att se annorlunda ut i höst.

Efter att ha synat nätet så inser jag att det finns många olika bud på hur vi ska träna efter förlossningen. Och det kommer bli roligt, intressant och jobbigt att få tillbaka min mage.
Men som sagt ca 8 veckor kvar och sedan minst 6 veckors vila efter förlossningen. Sen ska vi se vad jag kan hitta på.