Tiden efter förlossningen

Det har gått 16 dagar sen vi gick igenom förlossningen när Runa kom till världen. Och jag hade hoppats att det skulle ha varit enklare än vad det har varit. Efter Aldes förlossning så gick jag igenom en depression och det gör jag den här gången också, men det gäller inte bara hormonkriget i kroppen den här gången.

Fem dagar efter Runa kom så fick vi reda på att en familjemedlem har en svår form av cancer, läkarnas dom är att hon bara har fram till jul att leva. Det är svårt att greppa och det känns som om marken har försvunnit under våra fötter. Matlusten är borta, tårarna kommer när jag minst anar det och det är svårt att hantera allt. Hon kommer snart att börja få cellgifter, förhoppningsvis svarar hon på behandlingen så att cancern går tillbaka så hon kan få några år till. Hoppas gör vi i alla fall.
Det här tillsammans med att mina hormoner och känslor hoppar omkring gör det jobbigt att orka med just nu. Lars har haft sina 10 pappadagar och gick till jobbet i morse så nu måste jag få ordning på vardagen. Ett barn som ska till dagis och ett barn som inte klarar sig om inte jag finns i närheten.
Nu låter det som om jag inte gillar att vara mamma och så är inte fallet, men för mig är det viktigt att räcka till och än så länge känns det inte som om jag gör det. Jag är medveten om att det bara har gått två veckor och att jag inte borde ställa så höga krav på mig själv. Men det är så här att vara jag, det är absolut en av mina värsta sidor och något jag försöker jobba på men i den här situationen så är det svårt att jobba med just den här biten det är liksom för mycket som händer samtidigt.

Trots allt runt omkring så försöker jag hitta tid att fokusera på mig en stund. Bäckenbottenträningen går bra, det märks att jag tränade bäckenbotten under hela graviditeten, det var mycket lättare att hitta rätt muskler denna gången jämfört med förra. Å andra sidan så sprack jag mycket mer föra gången och hade många stygn i underlivet.
Jag har även börjat lite med Olga Rönnbergs andningsövningar för att återfå kontakten med magmuskelaturen. De är riktigt jobbiga och det känns att de tränar det område som behöver det bäst. Just nu kan jag knappt sitta med rak rygg när vi äter för att jag inte har några muskler som hjälper till…

Japp, så ser livet ut för den nyblivna tvåbarnsmamman… Känslor överallt, lycka, glädje, sorg, oro.
Och nu är det dags för lite mat till Runa och sen hämta Alde på dagis, vardagen fortsätter.

Träning för nyblivna mammor

 I går kväll så började jag läsa i Olga Rönnbergs bok Träning för nyblivna mammor. Det kändes så skönt att läsa om en mamma som henne som gick upp 30 kilo varje graviditet och som inte orkade göra något åt det mellan gångerna. Hon har haft tre graviditeter var av den sista var med tvillingar. Det är väldigt bra för mitt sinne att läsa om hur jag ska komma i form efter förlossningen, jag kan låta lite väl fokuserad men det är för att jag måste vara taggad så att jag kommer igång.

Jag läste i alla fall att redan efter en vecka kan jag börja med de första övningarna och då handlar det om att få kontakt med sina muskler igen. Olga förklarar i början av boken vad som händer med muskler och leder under graviditeten och vilka de första övningarna ska vara för att få igång de viktigaste musklerna först. Dvs core muskelaturen och bäckenbotten.
Den här graviditeten har jag varit duktig och hållit igång bäckenbotten nästan dagligen så jag förväntar mig att det ska gå fortare att känna sig ”normal” efter gympingpasset på BB. Om du som läser detta inte har fött barn så kan jag meddela att det känns som om det inte finns något som hindrar livmoder och tarmar från att åka ut ur kroppen. Men det rättar till sig ganska fort om man bara tränar sin bäckenbotten. Och jag har ett mål som säger att jag vill börja löpträna ordentligt våren 2014 och då måste jag ha en bäckenbotten som ”håller”.

Ju mer jag sitter och planerar ju mer vill jag att barnet ska komma. Jag vill veta vad det är för en liten filur som ska förgylla vårat liv, vem Alde ska bli storasyster till, har bebisen samma lugn som Alde hade eller är det ett litet yrväder som kommer att förändra vårat liv helt och hållet. Många tankar susar runt varje dag. Det är en stor glädje att känna barnet leva runt inne i magen, ibland har magen en sån konstig form så vi undrar vad den har för sig egentligen. Just nu vill jag bara att det ska vara ett friskt barn som känner sig trygg hos oss från första början.

Nu är det bara en timme kvar innan jag packar ihop och lämnar jobbet för mammaledighet, först för Alde i 3 veckor och sen för bebisen fram till augusti eller september 2014. Ikväll ska jag fira, det står en iskall öl (alkoholfri va klart) och väntar på mig i kylen. På återseende Trafikverket. Vi hörs snart igen.

Först och främst

Jahaja. Välkommen!
Nu sitter jag på jobbet, 8 veckor kvar till förlossning… Kanske. Andra barnet som är på väg, vårat första blir 3 år i november, själv blir jag 35 i december.
Göteborg är staden jag bor i och jag delar mitt liv med min sambo och dotter i ett radhus.
Min arbetsplats är Trafikverket där jag jobbar som Driftledare inom järnvägstrafiken. Här kan vi ha det ganska hetsigt vissa stunder och andra är det så lugnt att jag kan starta en blogg.
Jag är egentligen utbildad biolog vid Göteborgs universitet men det var väldigt svårt att hitta något jobb när jag tog min examen så då gled jag in i restaurangbranschen, efter ett halvår som servitris så avancerade jag till chefsvärdinna.
Efter 2 år tröttnade jag på det och letade nytt jobb och fick nys om ett jobb som trafikinformatör på driftledningscentralen i Göteborg. Och efter 3 år som informatör så sökte jag till driftledare och nu har jag jobbat som det ett tag och snart är det dags att gå hem och vara mammaledig.
Hur mammaledigheten kommer att bli den här gången är ju oklart. Kommer definitivt att bli annorlunda att ha en nyfödd och en 3 åring. Lugn och ro kommer väl inte på frågan. Men det är väl bara att finna balansen och hitta ro när Alde, som vår dotter heter, är på dagis 15 timmar i vecka. Andra har ju klarat det innan så varför inte jag. Jag har ett stort behov av att få vara själv, det har jag haft ett tag. Jag har bott själv väldigt mycket och gillar tystnaden, det är därför som jag säger jag borde klara av det här precis som alla andra har gjort och gör just nu.
Den här bloggen startas då jag kommer att dokumentera hur det går för mig att komma i form igen efter graviditeterna. Tränade upp mig rätt bra emellan men nu har jag fått mer delade magmuskler, Diastasis Recti, än under första graviditeten och träningen kommer att se annorlunda ut i höst.

Efter att ha synat nätet så inser jag att det finns många olika bud på hur vi ska träna efter förlossningen. Och det kommer bli roligt, intressant och jobbigt att få tillbaka min mage.
Men som sagt ca 8 veckor kvar och sedan minst 6 veckors vila efter förlossningen. Sen ska vi se vad jag kan hitta på.